Fiskevatten

Mjällån

med havsöring som vandrar upp från Indalsälven. Fisket kan börja under vårens högvatten i maj och pågår vanligen hela sommaren. Fisket är dock beroende av att vattenföringen i ån inte blir för låg. Men om det blir ett par dygns nederbörd, så stiger havsöringen upp i ån och finns där vilken tid som helst på sommaren.

Fisket sker med fluga, spinnare, vobbler eller traditionellt med mask. I ån finns även bäcköring.

I områdets södra delar finns harr i ån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bastusjön- Stor Vitajärva - Hornsjön

har bestånd av gädda, abborre, mört. Fin abborre kan fås.

Sjöarna har mycket god vattenkvalitet. Längs stränderna av Bastusjön och Hornsjön kan hittas lämningar

efter stenåldersbosättningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Viksjön

har gädda, abborre och mört. Sjön är fritt upplåten för fiske, du behöver alltså inte något fiskekort för att fiska här (med spö fört från hand).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Put & take i Lalamptjärn och Pörjalamptjärn

I dessa två tjärnar sätts ut regnbåge (försommar) och röding (höst).

I år sätts dock inte röding i Pörjalamptjärn, pengarna läggs istället

på att förbättra vägen dit. Utsatta fiskar har en vikt på ca 0,5 - nära

2 kilo. Vid båda tjärnarna finns goda förutsättningar för flugfiske.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Observera att särskilt fiskekort krävs här.

Det kostar 100 kr/dygn. Tre fiskar (regnbåge

eller röding) får tas per löst fiskekort.

Syntetiska doftbeten och användning av rom

som bete är förbjudet.

Båt eller flytring får inte

användas här.

 

Vindskydd finns vid båda tjärnarna.

Ska du elda bör du ta med ved själv.

Några av våra fiskevatten

Det finska arvet

 

Många av namnen på tjärnar, höjder och myrar inom området har sitt namn från de finska svedjefinnar som kom hit under slutet av 1500-talet och 1600-talet. Här talades länge finska och nu lever minnet från den tiden kvar i alla dessa namn. En kulturskatt!

 

På kartan från 1700-talet här bredvid syns Lalamptjärn, som förr stavades Lahalambi (troligen av finska ”laiha”som betyder mager, svulten). "Lambi" är finska "lampi" som betyder tjärn. Lantmätaren har även på kartan översatt det finska namnet till ”Sultentjärn”, alltså ”Magertjärn”. Tydligen var fisket inte så bra då. Idag är det betydligt bättre!

Lodkarta över Bastusjön